Är du en av dem som inte tror att filosofi behövs eller betraktar
du den som en suspekt hobby? Du kanske tycker att det är bäst
att strunta i abstrakta idéer och i stället ägna dig åt
verkligheten och dina egna praktiska problem? Trots allt är väl
det viktigaste vad du gör med ditt liv och hur du trivs med din situation?
— Just det, och det är precis därför du behöver filosofi.
Filosofi behöver man inte för att visa sig smart, utan för
att kunna handskas med livets enskilda, konkreta problem.
När du står inför viktiga vägval i livet, t ex
val av yrke, partner eller umgängeskrets; är det rimligt att
göra det du själv vill och prioriterar — eller vad andra kräver
av dig? Hur bedömer du svåra frågor; genom att tänka
över fakta — eller genom att följa första bästa ingivelse
eftersom ingenting ändå är säkert? Svaren på
sådana frågor bygger alltid på filosofiska principer
— medvetna eller omedvetna.
Tänker du att det låter väl bra i teorin, men det fungerar
inte i praktiken? Det har du fått från Kant. Tänker du
att det kan vara sant för mig, men det behöver inte vara sant
för dig? Det har du fått från Sartre. Du kanske tänker:
"Vem är jag att veta någonting — det finns väl experter?"
Du har fått det från Platon. Om du inte tror att filosofiska
idéer är viktiga — varför känner du dig då
manad att använda dig av dem?
Eftersom du måste handla på något sätt, och välja
bland många alternativ, måste du välja efter någon
utgångspunkt eller princip. Detta faktum kan du inte välja bort
— väljer du att vara passiv är det också ett val. Däremot
kan du välja att kritiskt granska och tänka över vilka utgångspunkter
du vill leva efter. Detta är filosofi och det är därför
du behöver den.
Att svara på filosofiska frågor om hur vi får kunskap
och om hur vi bör handla är alltså inte en onödig
hobby — utan ett grundläggande existentiellt behov för människan.
För att kunna leva och handla besvarar vi frågor som ovan, medvetet
eller omedvetet. Om du inte väljer dina idéer genom självständigt
tänkande kommer omedvetna krafter styra dig — samhällets kultur,
vad "alla andra" tycker, känslor som du inte förstår upphovet
till.
Filosofiska frågor möter dig i många sammanhang, och
de kan delas upp i olika grenar. Inom samtliga områden finns frågor
som är viktiga för hur du ser på ditt liv och dina möjligheter.
Den grundläggande filosofiska frågan är var du befinner
dig, och hur verkligheten i grunden ser ut? Befinner du dig i ett stabilt
universum som styrs av naturlagar och som du kan skaffa dig kunskap om?
Eller är tillvaron ett oförutsägbart kaos av oförklarliga
mirakel som du aldrig kan förstå? Är de saker du ser omkring
dig verkliga, eller är de en illusion eller en produkt av din fantasi?
Är saker vad de är eller kan de förändras genom dina
önskningar eller farhågor? Svaren på dessa frågor
ges av metafysiken - den gren av filosofin som handlar om verklighetens
grund.
Vilka metafysiska svar du än kommer med blir nästa fråga:
Hur vet jag det? Får du kunskap genom att använda ditt förnuft
eller genom att hålla med alla andra? Måste du tänka för
att få kunskap eller kan du i stället lita på känslor,
intuition, medfödda idéer eller uppenbarelser? Kan vi få
kunskap om världen eller är vi dömda till ständigt
tvivel? Svaren ges av kunskapsteorin - den del av filosofin som
förklarar hur vi får kunskap.
När du vet hur du får kunskap och hur världen är
beskaffad behöver du svara på frågan: vad ska jag göra
åt det, vad ska jag göra av mitt liv? Vad är bra och dåligt
för människan, och varför? Bör man sträva efter
lycka eller bara efter att slippa lidande? Ska man försöka nå
sina mål och sitt självförverkligande, eller ska man se
självuppoffring som idealet? Dessa frågor ställs och besvaras
av moralen? Svaren på frågan hur man bör handla
förklarar även hur man bör handla mot andra människor.
Ska människor vara fria att handla efter sitt eget förnuft, för
deras egna mål, eller ska de tvingas att göra som majoriteten
vill? Är varje människa ett självändamål eller
är hon bara ett medel för kollektivets väl? Svaren på
dessa frågor ges av den politiska filosofin.
Skillnaden mellan olika svar på alla dessa frågor syns i
människors eget liv. Självförtroende och välvilja mot
andra kommer i hög utsträckning bero på om man tror att
man kan förstå och få kunskap om verkligheten, eller om
man inte tror det. Ens mod att stå fast vid sina egna ideal och önskningar
kommer bero på om man anser att man har rätt till lycka eller
om man har en plikt att ge upp sin lycka för andra. Men svaren är
avgörande även för hela samhällen. Kulturer som har
predikat kunskapens omöjlighet och självuppoffring har resulterat
i den mörka medeltiden, eller i totalitära stater som Sovjetunionen
och Nazi-Tyskland. Samtidigt har kulturer som uppmuntrar förnuftet
och friheten lett till renässansen, upplysningen och den industriella
revolutionen - som gav oss aldrig tidigare uppnådda framsteg och
välståndsökningar.
Från att filosofi är viktigt är steget sedan inte långt till viktig
filosofi. Det kan låta självklart att du behöver kunna lita till
förnuftet, kunna leva för din egen lycka och bestämma över ditt eget
liv, men genom filosofihistorien har detta ofta förnekats. Redan
Aristoteles förklarade logikens och förnuftets vikt, men det är först
med upplysningen som dessa idéer har fått ett ordentligt genomslag, och
det är först i vår tid människor har fått någon större grad av frihet
från förtryck och auktoriteter. Vilka idéer som vi väljer att acceptera
har en oerhörd vikt för våra liv – och för hur trevligt och fritt
samhället blir. Valet är ditt - på gott och på ont. Och att inte välja
är också ett val.