Är du en av dem som inte tror att filosofi behövs eller betraktar du den som en suspekt hobby? Du kanske tycker att det är bäst att strunta i abstrakta idéer och i stället ägna dig åt verkligheten och dina egna praktiska problem? Trots allt är väl det viktigaste vad du gör med ditt liv och hur du trivs med din situation? — Just det, och det är precis därför du behöver filosofi.

Filosofi behöver man inte för att visa sig smart, utan för att kunna handskas med livets enskilda, konkreta problem.

När du står inför viktiga vägval i livet, t ex val av yrke, partner eller umgängeskrets; är det rimligt att göra det du själv vill och prioriterar — eller vad andra kräver av dig? Hur bedömer du svåra frågor; genom att tänka över fakta — eller genom att följa första bästa ingivelse eftersom ingenting ändå är säkert? Svaren på sådana frågor bygger alltid på filosofiska principer — medvetna eller omedvetna.

Tänker du att det låter väl bra i teorin, men det fungerar inte i praktiken? Det har du fått från Kant. Tänker du att det kan vara sant för mig, men det behöver inte vara sant för dig? Det har du fått från Sartre. Du kanske tänker: "Vem är jag att veta någonting — det finns väl experter?" Du har fått det från Platon. Om du inte tror att filosofiska idéer är viktiga — varför känner du dig då manad att använda dig av dem?

Eftersom du måste handla på något sätt, och välja bland många alternativ, måste du välja efter någon utgångspunkt eller princip. Detta faktum kan du inte välja bort — väljer du att vara passiv är det också ett val. Däremot kan du välja att kritiskt granska och tänka över vilka utgångspunkter du vill leva efter. Detta är filosofi och det är därför du behöver den.

Att svara på filosofiska frågor om hur vi får kunskap och om hur vi bör handla är alltså inte en onödig hobby — utan ett grundläggande existentiellt behov för människan. För att kunna leva och handla besvarar vi frågor som ovan, medvetet eller omedvetet. Om du inte väljer dina idéer genom självständigt tänkande kommer omedvetna krafter styra dig — samhällets kultur, vad "alla andra" tycker, känslor som du inte förstår upphovet till.

Filosofiska frågor möter dig i många sammanhang, och de kan delas upp i olika grenar. Inom samtliga områden finns frågor som är viktiga för hur du ser på ditt liv och dina möjligheter. Den grundläggande filosofiska frågan är var du befinner dig, och hur verkligheten i grunden ser ut? Befinner du dig i ett stabilt universum som styrs av naturlagar och som du kan skaffa dig kunskap om? Eller är tillvaron ett oförutsägbart kaos av oförklarliga mirakel som du aldrig kan förstå? Är de saker du ser omkring dig verkliga, eller är de en illusion eller en produkt av din fantasi? Är saker vad de är eller kan de förändras genom dina önskningar eller farhågor? Svaren på dessa frågor ges av metafysiken - den gren av filosofin som handlar om verklighetens grund.

Vilka metafysiska svar du än kommer med blir nästa fråga: Hur vet jag det? Får du kunskap genom att använda ditt förnuft eller genom att hålla med alla andra? Måste du tänka för att få kunskap eller kan du i stället lita på känslor, intuition, medfödda idéer eller uppenbarelser? Kan vi få kunskap om världen eller är vi dömda till ständigt tvivel? Svaren ges av kunskapsteorin - den del av filosofin som förklarar hur vi får kunskap.

När du vet hur du får kunskap och hur världen är beskaffad behöver du svara på frågan: vad ska jag göra åt det, vad ska jag göra av mitt liv? Vad är bra och dåligt för människan, och varför? Bör man sträva efter lycka eller bara efter att slippa lidande? Ska man försöka nå sina mål och sitt självförverkligande, eller ska man se självuppoffring som idealet? Dessa frågor ställs och besvaras av moralen? Svaren på frågan hur man bör handla förklarar även hur man bör handla mot andra människor. Ska människor vara fria att handla efter sitt eget förnuft, för deras egna mål, eller ska de tvingas att göra som majoriteten vill? Är varje människa ett självändamål eller är hon bara ett medel för kollektivets väl? Svaren på dessa frågor ges av den politiska filosofin.

Skillnaden mellan olika svar på alla dessa frågor syns i människors eget liv. Självförtroende och välvilja mot andra kommer i hög utsträckning bero på om man tror att man kan förstå och få kunskap om verkligheten, eller om man inte tror det. Ens mod att stå fast vid sina egna ideal och önskningar kommer bero på om man anser att man har rätt till lycka eller om man har en plikt att ge upp sin lycka för andra. Men svaren är avgörande även för hela samhällen. Kulturer som har predikat kunskapens omöjlighet och självuppoffring har resulterat i den mörka medeltiden, eller i totalitära stater som Sovjetunionen och Nazi-Tyskland. Samtidigt har kulturer som uppmuntrar förnuftet och friheten lett till renässansen, upplysningen och den industriella revolutionen - som gav oss aldrig tidigare uppnådda framsteg och välståndsökningar.

Från att filosofi är viktigt är steget sedan inte långt till viktig filosofi. Det kan låta självklart att du behöver kunna lita till förnuftet, kunna leva för din egen lycka och bestämma över ditt eget liv, men genom filosofihistorien har detta ofta förnekats. Redan Aristoteles förklarade logikens och förnuftets vikt, men det är först med upplysningen som dessa idéer har fått ett ordentligt genomslag, och det är först i vår tid människor har fått någon större grad av frihet från förtryck och auktoriteter. Vilka idéer som vi väljer att acceptera har en oerhörd vikt för våra liv – och för hur trevligt och fritt samhället blir. Valet är ditt - på gott och på ont. Och att inte välja är också ett val.